lördag 7 november 2009

Älskar ni bara mig när jag är lyckad?


Ute kvällen i Kristianstad igår var lite halv kul. Jag visade som vanligt upp min inteligens på ett oglamoröst vis. Efter att jag betalat entrén, kom jag på att jag hade fribiljett. Lyckat. Feststället hette GRAND, det var sjukt fint. Men jag och Kamilla tog taxi hem relativt tidigt.
Ikväll blir det förmodligen bara film och chill. Dock dissar Kamilla och Jannika mig genom att titta på skräckfilm. Hello(!) jag hatar skräckfilm. Eftersom de är så ofantligt elaka får väll jag lyssna på musik eller liknande.
I morgon skall jag i vilket fall hem, och det blir relativt tidigt. Kommer antagligen glömma något, vilket jag alltid gör.


Vem sa att det var konstruktivt att sörja?



Hon kände sig som en bluff. Spegelbilden reflekterade en bild hon inte visste vem det var. Ögonen lös av ett hat som hon inte hade sett förut.


Tre små ord.


Du. Är. Värdelös.


En monolog av förnedring fortsatte i hennes huvud.


Vem skulle någonsin vilja ha dig… Ditt korkade fula psykfall. Allt kommer gå åt helvete för dig. Det vet du.


Åt. Helvete.


Alla hatar dig. Men mest av allt hatar du dig själv. Hatet kommer förgöra varje millimeter av din själ tills du ruttnar i förakt.


En tår rann ner för kinden. En tvångstanke rann genom hjärnan. Blodet rann från knogarna.


Spegelbilden var krossad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar