Fredagskväll, som för mig är lika med en hemmakväll.
Tinituset susar mer än vanligt. Huvudet dunkar mer än vanligt. Jag känner mig mindre uppskattad än vanligt. Jag lyssnar på vackrare musik än vanligt och jag blir mindre nöjd med något.
Egentligen borde jag städa upp på mitt rum, som alltid lyckas ha förmågan att se ut som kriget. Att "bygga" om kräver mycket tid, om inte mer lust.
Jag har skrivit så mycket noveller på min dator som jag egentligen bara vill radera.
Vem vet vad Borderline är?
Nej nu skall jag börja städa, och önska att jag var en sånn, som inte tänker alls.
Och jag skall aldrig mer säga sanningen till någon som saknar förmåga att förstå.
Om du sett hur jag blöder, skulle du släppt mig in?
När du grät på festerna,
var jag aldrig bjuden in
Du föll isär framför gästerna,
jag byggde upp dig, bit för bit, igen!
Vad håller mig kvar här?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar